Fredlig utveckling i Honduras? Ta från de fattiga och ge till de rika. Energitjuvar.

Efter att det har varit tyst i över en månad om utvecklingen i Honduras rapporterade medierna igår om att landets folkvalda president Zelaya hade återvänt till sitt hemland. Nu utmanas den av militären stödda regeringen av Zelaya och den stora majoriteten av folket som en gång valt honom till president. Det sägs nu att Zelaya befinner sig på Brasiliens ambassad och att tusentals människor trotsar utegångsförbudet och har samlats utanför ambassaden för att visa sitt stöd för honom. Brasiliens president Lula da Silva säger att de bara gjort vad vilket demokratiskt land som helst skulle ha gjort. Han säger "Vi kan inte acceptera att folk, för att de har olika politiska åsikter, tror att de har rätt att göra sig av med en demokratiskt vald president". Jag hoppas bara att de demokratiska krafterna segrar över kuppmakarna och att det ska ske utan blodspillan.

Jag har idag varit inne vid Mynttorget och demonstrerat mot regeringens orättvisa beskattning av pensionerna. I budgeten har man visserligen lagt in en skattesänkning på cirka 100 kronor i månaden på en pension på 12.000 men samtidigt får en som arbetar och inte tjänar mer än 12.000 per månad ungefär 1000 kronor mindre i skatt än en pensionär med samma inkomst. Det är mycket orättvist. Dessutom sänks pensionerna nästa år p g a den sk "bromsen". detta gör att även om man får en skattesänkning med 100 kronor kommer pensionen att minska med ungefär 200 kronor. Men det är väl precis vad regeringen vill, att klyftorna mellan rik och fattig ska öka. Det är bättre att vara rik och frisk än fattig och sjuk.

Är det någon som har hört talas om energitjuvar någon gång? Det är personer som tar över "hela rummet". När någon person tar upp en fråga så tar denna energitjuv över samtalet och fråga blir plötsligt denna persons fråga. Detta händer hela tiden och allt kretsar kring denna energitjuvs person. Andra i rummet blir allt tystare, men det är inget som denna person märker. Hon eller han går från mötet/arbetet/konferensen/festen med en inställning om att det var en lyckad tillställning. Gissa vad alla andra har för uppfattning. Jo alla vi andra går därifrån och är helt slutkörda/dödströtta. Hur i all värden ska man komma tillrätta med sådana människor?