Läste igår en artikel i Forskning &Framsteg som hade rubriken "Läxor - för livet eller i onödan?" Man frågar om läxor ökar kunskaperna eller bara stressen och det har olika forskare olika åsikter om. En del forskare anser att läxor inte behövs i dagens samhälle. Eller att kunskap inte är något som man ska kunna till ett visst datum. Så särskilt många mätningar av läxtid och effekter av läxor har inte gjorts. De som gjorts, vilka de flesta i USA, visar att vissa kunskapsfördelar finns fr a hos äldre elever. Författaren Alfie Kohn argumenterar i sin bok "The homework myth" för att läxor skapar stress och konflikter i hemmet och att det dessutom inte ger kunnigare barn. Forskaren Lucas Forsberg vid Lindköpings universitet konstaterar att just läxorna är den stora konflikthärden i familjelivet. Det är fr a på mellanstadiet och i början av högstadiet som bråket om läxorna är vanliga. Det finns föräldrar som lejer ut läxläsningen till läxläsningsföretag, men då faller en av idéerna med läxor, nämligen att knyta samman hemmet och skolan. Daniel Kallós, pensionerad professor i pedagogik menar att kunskapsvinsterna är försumbara. Läxorna handlar mest om lärarnas och föräldrarnas makt och kontroll. Lärande borde handla om njutning och nyfikenhet, inte om pekpinnar och disciplin. Lärarnas tid tas upp av att kontrollera läxläsningen när den istället kunde användas för undervisning. Vissa forskare anser dock att läxor är bra för att lära barnen självständighet och disciplin.
Jag fann också en artikel i DN om att utbildningsminister Jan Björklund tycker att 200 timmar historia räcker i grundskolan. Alltså 200 timmar över en 9-årsperiod. Vad blir det - en halvtimme i veckan. Jag anser att historia är ett mycket viktigt ämne. Om man inte vet historien bakåt i tiden hur ska man då kunna förstå vad som händer i dag eller i framtiden. Ny teknik gör dessutom att man på ett mycket mer konkret sätt kan åskådliggöra olika händelser. Sverker Sörlin som skrivit artikeln i DN tycker däremot att även 200 timmar är för mycket. Nej historia och samhällskunskap samt diskussioner om framtidens samhälle bör få stort utrymme i dagens skolor. Det har med synen på demokrati att göra.
Det har i dagarna framkommit att det finns en del moderater som tycker att det är okej att köpa röster. det är för ledsamt. Hoppas att politikerföraktet inte får sig vatten på sin kvarn,
fredag 19 februari 2010
onsdag 10 februari 2010
Lee Millers fotoutställning.
Idag har jag varit och sett Lee Millers fotoutställning på Millesgården. Fantastiska svartvita foton. Hon började egentligen som modell för modetidningen Vough, men blev alltmer intresserad av att fotografera. Hon fotograferade många vackra bilder för tidningen. Men direkt efter 2:dra världskrigets slut började åkte hon till frankrike och Tyskland och fotograferade den ödeläggelse som kriget hade ställt till med. Hon umgicks med bl a Picasso och Dali och många av hennes bilder är präglade av surrealistiskt konstnärskap.
Att läsa böcker, gå på museér, se teater och lyssna på musik betyder oerhört mycket för att jag ska kunna känna mig väl till mods. Men för mig behöver det inte alltid vara lättillgängligt Jag vill gärna anstränga mig lite för att känna och förstå vad ett konstverk eller en bok kan ge mig.
Ligger lite efter här hemma, men det kändes faktiskt viktigare att odla själen idag. Får ta itu med hemmet och kontorsarbetet i morgon (eller någon annan dag).
Att läsa böcker, gå på museér, se teater och lyssna på musik betyder oerhört mycket för att jag ska kunna känna mig väl till mods. Men för mig behöver det inte alltid vara lättillgängligt Jag vill gärna anstränga mig lite för att känna och förstå vad ett konstverk eller en bok kan ge mig.
Ligger lite efter här hemma, men det kändes faktiskt viktigare att odla själen idag. Får ta itu med hemmet och kontorsarbetet i morgon (eller någon annan dag).
tisdag 9 februari 2010
Stoppa omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter och sätt igång och bygg hyresrätter.
På förmiddagen idag fick jag ett telefonsamtal från en hyresgäst i området där jag bor. Hon undrade vad som skulle hända med henne om fastigheten ombildades till bostadsrätt. Hon bor i en liten etta och är arbetslös sedan en tid tillbaka. Jag gjorde så gott jag kunde för att lugna henne, men jag förstod att hon är mycket orolig.
För några år sedan bildades en bostadsrättsförening i området. De gick runt och värvade medlemmar och hyresgäster som bads lämna intresseanmälan för att ombilda till bostadsrätt och överta de tre hus som fastigheten omfattar. De gången var fastighetsägaren, Stena fastigheter, inte villiga att sälja. Nu har den vilande bostadsrättsföreningen vaknat till liv igen och har haft inledande kontakt med Stena som nu säger sig hålla dörren öppen. Än så länge har man nog inte kommit särskilt långt i förhandlingarna, men man vet aldrig. Ibland kan det gå fort på slutet. Däremot måste de ju göra en ny förfrågan hos var och en av hyresgästerna efter som det har gått några år sedan förra vändan. Rätt många lägenheter har ju också bytt hyresgäster.
Problemet med dessa eviga omvandlingar av hyresrätter till bostadsrätter är bl a den oro som det skapar. Oron finns fr a hos de som är äldre och de som inte kan få lån till att köpa lägenheten. Oftast p g a för låga inkomster eller ren fattigdom. Även de som i och för sig skulle kunna få lån, men som inte vill ta på sig en stor skuld blir oroliga. Det finns faktiskt de som har valt att bo i en hyresrätt med de fördelar som den ger. Bl a får man t ex frysen lagad eller bytt om den skulle gå sönder. Det är en service som ingår i hyran. Många ser att hyran är så mycket högre än avgiften till bostadsrättsföreningen. Men det man inte tänker på då är att dels har man amorteringarna på lånet som måste betalas av, och dels måste man betala alla reparationer själv.
Jag är rätt förbannad på de borgerliga partierna som driver på den här utvecklingen av ideologiska skäl. Jag har ingenting emot bostadsrätter som boendeform för dem som vill bo så, men de som vill bo i hyresrätt ska även de ha rätt att bo på det sättet. Det finns massor av bostadsrätter att till försäljning varje vecka både på nätet och i dagstidningarna. Den boendeform som det däremot finns för lite av är hyresrätten. Så låt för f... bli att omvandla hyresrätterna. Vi som bor här vill få lugn och ro och känna oss trygga. Vi vill inte hyra av våra grannar som önskar oss dit pepparn växer. Vi som vill bo kvar som hyresgäster gör ju att de som köper sin lägenhet får köpa för en dyrare penning än om alla köpper. De flesta bostadsrättsföreningar räknar dessutom i sina kalkyler med att ett antal av de som inte köper ska avlida inom något eller några år.
När de Rödgröna har tagit över regeringsmakten måste de stoppa den här ombildningshysterin och dessutom få fart på byggandet av hyreslägenheter.
För några år sedan bildades en bostadsrättsförening i området. De gick runt och värvade medlemmar och hyresgäster som bads lämna intresseanmälan för att ombilda till bostadsrätt och överta de tre hus som fastigheten omfattar. De gången var fastighetsägaren, Stena fastigheter, inte villiga att sälja. Nu har den vilande bostadsrättsföreningen vaknat till liv igen och har haft inledande kontakt med Stena som nu säger sig hålla dörren öppen. Än så länge har man nog inte kommit särskilt långt i förhandlingarna, men man vet aldrig. Ibland kan det gå fort på slutet. Däremot måste de ju göra en ny förfrågan hos var och en av hyresgästerna efter som det har gått några år sedan förra vändan. Rätt många lägenheter har ju också bytt hyresgäster.
Problemet med dessa eviga omvandlingar av hyresrätter till bostadsrätter är bl a den oro som det skapar. Oron finns fr a hos de som är äldre och de som inte kan få lån till att köpa lägenheten. Oftast p g a för låga inkomster eller ren fattigdom. Även de som i och för sig skulle kunna få lån, men som inte vill ta på sig en stor skuld blir oroliga. Det finns faktiskt de som har valt att bo i en hyresrätt med de fördelar som den ger. Bl a får man t ex frysen lagad eller bytt om den skulle gå sönder. Det är en service som ingår i hyran. Många ser att hyran är så mycket högre än avgiften till bostadsrättsföreningen. Men det man inte tänker på då är att dels har man amorteringarna på lånet som måste betalas av, och dels måste man betala alla reparationer själv.
Jag är rätt förbannad på de borgerliga partierna som driver på den här utvecklingen av ideologiska skäl. Jag har ingenting emot bostadsrätter som boendeform för dem som vill bo så, men de som vill bo i hyresrätt ska även de ha rätt att bo på det sättet. Det finns massor av bostadsrätter att till försäljning varje vecka både på nätet och i dagstidningarna. Den boendeform som det däremot finns för lite av är hyresrätten. Så låt för f... bli att omvandla hyresrätterna. Vi som bor här vill få lugn och ro och känna oss trygga. Vi vill inte hyra av våra grannar som önskar oss dit pepparn växer. Vi som vill bo kvar som hyresgäster gör ju att de som köper sin lägenhet får köpa för en dyrare penning än om alla köpper. De flesta bostadsrättsföreningar räknar dessutom i sina kalkyler med att ett antal av de som inte köper ska avlida inom något eller några år.
När de Rödgröna har tagit över regeringsmakten måste de stoppa den här ombildningshysterin och dessutom få fart på byggandet av hyreslägenheter.
söndag 7 februari 2010
Om ingen talar om det tror vi att det inte har hänt.
Häromdagen träffade jag en kvinna, bosatt i Sverige sedan många år, som går i ständig oro för sina släktingar i det gamla hemlandet Iran. Vi kom att tala om hur och vad medierna rapporterar om vad som händer i andra delar av världen. För några veckor sedan rapporterades om stora demonstrationer bl a i Teheran. Nu är det tyst om detta. Nu har medierna varit upptagna med jordbävningskatastrofen på Haiti. Det har också förekommit någon diskussion om Afghanistan Men det verkar som om vi bara klarar av en katastrof eller en oroshärd i taget. Och om inte media rapporterar om det som händer så finns det inte!!! Det är ont om seriösa reportage och mer fördjupade analyser. Medierna snuttifierar stora som små händelser vilket gör att förståelsen av det som rapporteras försvåras.
I Iran t ex, pågår förföljelsen av motståndarna till presidenten och regeringen (Mullorna) även om inte de svenska medierna skriver om detta. Oroligheterna faller i glömska vi blir lika "tagna på sängen" varje gång rapporteringen dyker upp igen. Men runt omkring oss har vi många människor med rötter i andra länder som oroar sig för släktingar i det gamla hemlandet. Och vi är rädda för att bli för närgångna om vi frågar hur deras anhöriga därborta har det. Jag tror däremot att de flesta skulle bli uppriktigt glada om vi visar dem att vi faktiskt bryr oss.
I Iran t ex, pågår förföljelsen av motståndarna till presidenten och regeringen (Mullorna) även om inte de svenska medierna skriver om detta. Oroligheterna faller i glömska vi blir lika "tagna på sängen" varje gång rapporteringen dyker upp igen. Men runt omkring oss har vi många människor med rötter i andra länder som oroar sig för släktingar i det gamla hemlandet. Och vi är rädda för att bli för närgångna om vi frågar hur deras anhöriga därborta har det. Jag tror däremot att de flesta skulle bli uppriktigt glada om vi visar dem att vi faktiskt bryr oss.
lördag 6 februari 2010
Varför betalar vi skatt?
Nu går Fredrik Reinfeldt ut och säger att man ska sänka skatten igen. Den här gången är det pensionärer och lågavlönade kvinnor som ska bli charmade. Men är skatten bara något som ska höjas eller sänkas? Vad är det som är innehållet i skatten?
Vi människor är sociala varelser som lever tillsammans. Vi är inga enstöringar som kan leva utan relationer till andra människor. Vi lever tillsammans i samhällen där vi tillsammans och gemensamt ordnar vissa nyttigheter som vi behöver. Om vi skulle försöka ordna dessa nyttigheter var och en för sig, skulle vi inte kunna överleva som arten människa. För att samhällena som vi lever i ska fungera måste var och en bidra till det gemensamma. Det kan man göra på olika sätt. Man kan ställa sin arbetskraft till samhällets förfogande eller man kan bidra med pengar så att de som arbetar för det gemensamma får sin lön. För detta får man trygghet så att man kan klara sig t ex när man blir sjuk.
Om man som den borgerliga regeringen gör, sänker skatten som vi betalar för vår välfärd måste vi i stället betala avgifter varje gång vi behöver ta samhällets tjänster i anspråk. Men risken är då att den dagen räcker inte pengarna till avgiften. Dessutom kan de som redan har höga löner eller förmögenheter betala för sig, men inte de som av olika anledningar är t ex arbetslösa eller sjuka.
Eftersom skatterna blir lägre kan samhället inte betala den gemensamma välfärden. Då återstår olika privata alternativ där några kan göra sig rika på andras olycka och vi avhänder oss möjligheten att styra utvecklingen till det bästa för medborgarna. Samhällsklyftorna ökar (vilket de har gjort de senast 15 åren). I det korta perspektivet blir en överklass rikare, men i det längre perspektivet förlorar alla på en sådan utveckling. Samhället stagnerar och i värsta fall utbryter kaos och kanske inbördeskrig.
Vad vill jag säga med den här utläggningen om skatter? Vi som anser att skatter är nödvändiga måste bli bättre på att förklara varför vi betalar skatt. Vi betalar ju inte skatt för dess egen skull. Först ska vi ju säga vad vi vill göra och sedan tala om hur mycket det kommer att kosta. Då förstår de allra flesta sambandet mellan skatteuttaget och välfärdstjänsterna. Vi skulle mycket hårdare gå på de borgerliga med frågan om vad de ska ta bort när de sänker skatten. Hur många förskollärare ska bort från förskolorna? Hur mång vårdbiträden ska bort från äldreboenden? Hur mycket ska man minska på skolmaten?
Vi människor är sociala varelser som lever tillsammans. Vi är inga enstöringar som kan leva utan relationer till andra människor. Vi lever tillsammans i samhällen där vi tillsammans och gemensamt ordnar vissa nyttigheter som vi behöver. Om vi skulle försöka ordna dessa nyttigheter var och en för sig, skulle vi inte kunna överleva som arten människa. För att samhällena som vi lever i ska fungera måste var och en bidra till det gemensamma. Det kan man göra på olika sätt. Man kan ställa sin arbetskraft till samhällets förfogande eller man kan bidra med pengar så att de som arbetar för det gemensamma får sin lön. För detta får man trygghet så att man kan klara sig t ex när man blir sjuk.
Om man som den borgerliga regeringen gör, sänker skatten som vi betalar för vår välfärd måste vi i stället betala avgifter varje gång vi behöver ta samhällets tjänster i anspråk. Men risken är då att den dagen räcker inte pengarna till avgiften. Dessutom kan de som redan har höga löner eller förmögenheter betala för sig, men inte de som av olika anledningar är t ex arbetslösa eller sjuka.
Eftersom skatterna blir lägre kan samhället inte betala den gemensamma välfärden. Då återstår olika privata alternativ där några kan göra sig rika på andras olycka och vi avhänder oss möjligheten att styra utvecklingen till det bästa för medborgarna. Samhällsklyftorna ökar (vilket de har gjort de senast 15 åren). I det korta perspektivet blir en överklass rikare, men i det längre perspektivet förlorar alla på en sådan utveckling. Samhället stagnerar och i värsta fall utbryter kaos och kanske inbördeskrig.
Vad vill jag säga med den här utläggningen om skatter? Vi som anser att skatter är nödvändiga måste bli bättre på att förklara varför vi betalar skatt. Vi betalar ju inte skatt för dess egen skull. Först ska vi ju säga vad vi vill göra och sedan tala om hur mycket det kommer att kosta. Då förstår de allra flesta sambandet mellan skatteuttaget och välfärdstjänsterna. Vi skulle mycket hårdare gå på de borgerliga med frågan om vad de ska ta bort när de sänker skatten. Hur många förskollärare ska bort från förskolorna? Hur mång vårdbiträden ska bort från äldreboenden? Hur mycket ska man minska på skolmaten?
fredag 5 februari 2010
Är på banan igen.
Hej. Efter att ha gjort ett ordentligt upphåll med skrivandet på bloggen återkommer jag nu med ny energi och nytt engagemang.
Vad har jag då gjort under den här en och en halv månad som jag varit frånvarande på bloggen? Ja en hel del, men orsaken till frånvaron är min återkommande årstidsdeppighet. jag blir nästan tokig när mörkret smyger sig på mig under höstarna. Därför har jag under några år gått i ljusterapi. Men i höstas när jag sökte återkomma till Norra mottagningen i Täby hade de lagt ner verksamheten då de inte hade fått förnyat avtal med landstinget. Så där stog jag och visste inte riktigt vart jag skulle vända mig. Tänkte kanske att jag skulle klara mig utan denna hjälp. Men tyvärr så blev jag bara sämre. Så i mellandagarna började jag gå varje dag till mottagningen på Sollentuna sjukhus.
Vad går då ljusterapi ut på? Jo det bästa är om man kommer på morgonen. Detta för att man när man är klar ska kunna gå ut i det dagsljus som ändå finns för att kunna tillgodogöra sig detta. Jag går in i ett rum som är upplyst av lysrör med indirekt ljus. Lysrören är riktade mot taket och mot väggarna som är helt vita. Ljuset är det båvita och inte det mer gula som finns i en del ljusrör. Just nu kommer jag inte ihåg styrkan men de måste vara skarpa och väggarna ska vara matta så att man inte blir bländad. Man får ta på sig en vit rock och använder även ett vitt lakan som man täcker benen med. Det är lugnt och tyst i rummet. man kan sitta där tillsammans med två till sju personer. Man kan ha låg musik på och man kan prata med de övriga. Man kan läsa och dricka en kopp kaffe eller te. Men man får inte blunda. Det är viktigt att ljuset kommer in i ögonen. Detta för att pressa tillbaka Melatoninet, sömnhormonet. Vi som har de här problemen har höga halter av Melatonin fr a på höstarna när dagarna är mörka. Kroppen tror att det är natt på dagen och det gör att man får sömnrubbningar. En del personer har mycket svårt att somna på kvällen, jag däremot sover för mycket. Men jag har ingen avkopplande sömn och känner mig aldrig utsövd när jag vaknar. jag har alltså suttit i det här vita rummet två timmar varje dag utom de två senaste veckorna då jag har varit där varannan dag.
Hjälper det här? Blir man piggare? Jag får hjälp utav det, men en del andra verkar inte som om de hjälper dem. man vet väl inte riktigt vad et beror på att det hjälper vissa personer, medan andra inte får någon förbättring. Från att ha haft svårt att konsentrera mig, blivit otålig vid för mycket djud, haft dålig sömn, varit konstant trött och inte tyckt att någonting har varit roligt, känner jag nu att jag vill ta itu med saker och känner glädje av att få saker gjorda igen. Ligger lite efter, men känner att jag nog snart ska hinna ikapp och vara på banan igen. Det tog lite längre tid den här gången, men det var väl för att jag dröjde med att sätta igång med terapin.
Vad har jag då gjort under den här en och en halv månad som jag varit frånvarande på bloggen? Ja en hel del, men orsaken till frånvaron är min återkommande årstidsdeppighet. jag blir nästan tokig när mörkret smyger sig på mig under höstarna. Därför har jag under några år gått i ljusterapi. Men i höstas när jag sökte återkomma till Norra mottagningen i Täby hade de lagt ner verksamheten då de inte hade fått förnyat avtal med landstinget. Så där stog jag och visste inte riktigt vart jag skulle vända mig. Tänkte kanske att jag skulle klara mig utan denna hjälp. Men tyvärr så blev jag bara sämre. Så i mellandagarna började jag gå varje dag till mottagningen på Sollentuna sjukhus.
Vad går då ljusterapi ut på? Jo det bästa är om man kommer på morgonen. Detta för att man när man är klar ska kunna gå ut i det dagsljus som ändå finns för att kunna tillgodogöra sig detta. Jag går in i ett rum som är upplyst av lysrör med indirekt ljus. Lysrören är riktade mot taket och mot väggarna som är helt vita. Ljuset är det båvita och inte det mer gula som finns i en del ljusrör. Just nu kommer jag inte ihåg styrkan men de måste vara skarpa och väggarna ska vara matta så att man inte blir bländad. Man får ta på sig en vit rock och använder även ett vitt lakan som man täcker benen med. Det är lugnt och tyst i rummet. man kan sitta där tillsammans med två till sju personer. Man kan ha låg musik på och man kan prata med de övriga. Man kan läsa och dricka en kopp kaffe eller te. Men man får inte blunda. Det är viktigt att ljuset kommer in i ögonen. Detta för att pressa tillbaka Melatoninet, sömnhormonet. Vi som har de här problemen har höga halter av Melatonin fr a på höstarna när dagarna är mörka. Kroppen tror att det är natt på dagen och det gör att man får sömnrubbningar. En del personer har mycket svårt att somna på kvällen, jag däremot sover för mycket. Men jag har ingen avkopplande sömn och känner mig aldrig utsövd när jag vaknar. jag har alltså suttit i det här vita rummet två timmar varje dag utom de två senaste veckorna då jag har varit där varannan dag.
Hjälper det här? Blir man piggare? Jag får hjälp utav det, men en del andra verkar inte som om de hjälper dem. man vet väl inte riktigt vad et beror på att det hjälper vissa personer, medan andra inte får någon förbättring. Från att ha haft svårt att konsentrera mig, blivit otålig vid för mycket djud, haft dålig sömn, varit konstant trött och inte tyckt att någonting har varit roligt, känner jag nu att jag vill ta itu med saker och känner glädje av att få saker gjorda igen. Ligger lite efter, men känner att jag nog snart ska hinna ikapp och vara på banan igen. Det tog lite längre tid den här gången, men det var väl för att jag dröjde med att sätta igång med terapin.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
