Jag förstår inte att Jan Björklund får bre ut sig och klanka ner på den svenska skolan som han gör. Det är klart att det alltid finns saker som kan förbättras. Men att generalisera och säga att dagens ungdomar pluggar för lite måste ju basera sig på den del av ungdomarna som har det besvärligast i sin livssituation. De flesta ungdomar som jag känner ligger verkligen i och pluggar stenhårt. Det finns delar av undervisningen som jag tror kan förbättras, men inte med råplugg. Jag tycker t ex att många ungdomar skriver och talar dålig svenska. Genom att ta fram intressantare och roligare texter kan jag tänka mig att resultaten skulle förbättras. Det är allmänt kännt att det som är intressant och roligt lär man sig mer av än tvång och pekpinnar.
Folkpartiet är det enda parti som vill ha folkomröstning om euron, åtminstone än så länge. Enligt en SIFO-undersökning vill 47% att vi ska övergå till euro. Jag tror att man har "gått på" medias uppgifter om kronans dåliga värde. Men att kronan har låg växelkurs behöver inte betyda att vi klarar oss sämre än andra länder i lågkunjungturen. Tvärtom tror jag att vi ska behålla den svenska kronan och att vi därmed faktiskt klarar oss bättre.
Jag vill också skriva något om feminism. Det är otroligt många som kallar sig feminister idag. Men jag tycker att begreppet har förytligats. Det finns strukturer som underordnar kvinnor som grupp i det svenska samhället, men om vi ska kunna komma tillrätta med detta måste vi börja med de livsvillkoren för de mest utsatta kvinnorna. Om vi bara rör oss på ytan känner dessa kvinnor inte igen sig och tycker sig därför övergivna av sina "systrar". Analysen av de strukturer i samhället som undertrycker kvinnor blir osynliggjorda och blandas ihop med andra orättvisor. Det är då svårt att se vilka förändringar som behövs göras för ändra på maktförhållandena.
Ett exempel på ovanstående är de kvinnor som blir våldtagna. Själva övergreppet kan vi lätt se att det är ett uttryck för männens makt över kvinnorna. Men det som sedan händer är inte lika lätt att se vad det är uttryck för. Vad händer då? Jo kvinnans olika kontakter med de instanser som ska hjälpa henne ställer istället till med svårigheter och yttrligare kränkningar. Hon polisanmäler kanske. Hon låter sig undersökas av läkare. Hon kanse måste sjukskriva sig. Det tar lång tid innan rättegång. Om man hittar den som utfört våldtäckten. Sjukkassan vill ha ett läkarintyg. Läkaren kanske skickar in läkarintyget till försäkringskassan, men de är överhopade med arbete och därför dröjer det innan sjukpenningen kommer. o s v. Vad vill säga med det här är att det borde finnas en instans som samordnar hjälpen till de här kvinnorna. Alla instanser gör säkert ett bra jobb var för sig. Men man jobbar i "stuprör". Man jämför den utsatta kvinnan med alla andra som polisanmäler, som läkarundersöks och som behöver sjukpenning. Här ser man inte att kvinnan har blivit våldtagen därför att mannen vill ha makt över kvinnan. Man ser att en orättvisa har blivit begången. Jag tycker naturligtvis att man ska bekämpa alla orättvisor, men man kanske måste göra det på olika sätt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar