Irriterande energitjuvar. I början av startsträckan. Man ville väl, men det blev fel.

Ibland hamnar man på möten där en person tror att hon (eller han) är den mest betydande personen i rummet. Det hjälper inte att säga ifrån att nu måste någon annan få komma till tals. Om personen över huvud taget tar någon notis om tillsägelsen så blir hon tyst högst två minuter. I de flesta fall skickar hon endast en smått förvånad blick på den som lyckats höja sin röst. Jag försökte på förmiddagen idag bromsa en sådan här energitjuv, men jag tror inte ens att hon förstår att andra mötesdeltagare blir irriterade på att hon tar över hela lokalen. Jag blir i allafall på dåligt humör och blir mer avog än jag vill vara.

Ikväll har vi haft styrelsemöte och diskuterat en verksamhetsplan fram till valet 2010. Den ska antas på ett medlemsmöte om ett par veckor. Även en valbudget kommer att antas på detta möte. Styrelsen har också förslag på nomineringar till landstings- och riksdagslistorna. Även om partiföreningen nominerar ett antal personer står det ju varje medlem fritt att göra enskilda nomineringar.

Elisabeth hade varit på ett studiebesök på ett skyddat boende för kvinnor som har blivit utsatta för våld av sina män. Vi hade en längre diskussion om detta. Vi diskuterade även de ekonomiska förutsättningarna att driva rättsprocesser i vårdnadsfrågor. Tanken med delad vårdnad av gemensamma barn är ju en vacker tanke, men den fungerar inte alltid. Jag anser att man alldeles för slentrianmässigt dömer till delad vårdnad. Man borde i större utsträckning fråga sig vad som verkligen är bäst för barnen. I den bästa av världar mår barnen bäst av att ha en nära relation till båda föräldrarna även om de inte lever tillsammans. Så ser dock inte verkligheten ut.